18. Att tänka på vid varmförzinkning
Konstruktionsutformning vid varmförzinkning
Grunden för bra kvalitet vid varmförzinkning läggs redan då en produkt konstrueras. Normalt gäller att god konstruktions- och svetspraxis skall iakttagas, men vissa detaljer kräver dock en speciell uppmärksamhet.
Storleken på varmförzinkningsbaden är viktiga för möjligheten att varmförzinka tredimensionella konstruktioner. Ofta klaras konstruktioner, som är längre än zinkbadet, genom dubbeldoppning. Vid svetsning efter varmförzinkning förstörs zinkskiktet och extra åtgärder krävs för att återupprätta korrosionsskyddet. Det är därför en fördel att använda skruvförband istället för att svetsa.
Rätt håltagning är viktigt
Varmförzinkning innebär doppning i flera förbehandlingsbad samt i ett bad av smält zink, antingen vid temperaturen 460 °C eller 560 °C. Detta medför att ihåliga konstruktioner, t ex rör och behållare eller svetsade förstärkningar, måste förses med hål för dränering och utluftning. Håltagning är också en förutsättning för att hålrum skall få likvärdigt korrosionsskydd på insidorna.
Om hål saknas eller är underdimensionerade innebär detta att konstruktionen kan sprängas sönder i zinkbadet, då inträngande betsyra i kombination med utvidgad luft höjer trycket över hållfasthetsgränsen för materialet. Vid sprängning är också risken stor för allvarliga personskador av kringflygande smält zink.
Exempel på håltagning ges i bilderna t.h.Om man som konstruktör eller kund är osäker på hur håltagningen skall göras, är det en fördel att kontakta varmförzinkningsföretaget för diskussion av hålstorlekar och placering. Håltagning bör ingå som en naturlig del av tillverkningen men kan också utföras efteråt genom borrning, slipning eller gasskärning.
Hålen måste placeras så att utluftningen blir total och så att betsyra och zink lätt kan rinna in och ut.
Upphängningshål
På rör där det inte behövs hål för avluftning/avrinning måste där finnas hål för upphängning på minst 8 mm helst 10 mm.
Rekommenderade hålstorlekar anges i tabell 1. Observera att om hålen kan göras större utan att hållfastheten försämras främjar detta kvaliteten på varmförzinkningen.
Undvik syragömmor
Konstruktioner skall utformas så att smala spalter inte uppstår, se bild 5. Stumsvetsar är betydligt bättre än överlappssvetsar för gods som ska varmförzinkas. Måste överlappssvetsar användas skall de svetsas runt hela fogen,se bild 6. Det är viktigt att genomgående porer inte uppstår. Har syra trängt in i en spalt kan den inte avlägnas under varmförzinkningsprocessen. Zink är mer trögflytande än syra och lägger sig vid som ett lock över öppningen. Efter en tid fräter syra och järnsalter hål på beläggningen över öppningen. Rostfärgad vätska rinner då ut och missfärgar ytorna.
Svetsning
Svetsar skall vara fria från porer då dessa verkar som syragömmor. Vid dubbelsidig kälsvets skall man svetsa över plåtändarna så att syra inte kan tränga in i den eventuella spalten. Det är en fördel att använda svetsmetoder som inte ger någon slagg. Används belagda elektroder skall svetsarna slaggas av väl. Kvarvarande slagg ger svarta fläckar vid förzinkning eftersom de ej kan betas bort. Svetsspray innehållande silikon skall undvikas.
Övrigt
Ett gott resultat vid varmförzinkning fordrar rena stålytor. Färg, olja, fett och tjära får ej finnas på stålytan. Dessa föroreningar kan ge svarta fläckar på godset efter varmförzinkning. Att ta bort sådana föroreningar fördyrar behandlingen hos varmförzinkaren. Ibland är de dessutom svåra att upptäcka och ger sig inte tillkänna förrän varmförzinkningen är utförd. Om man då måste göra om behandlingen blir det självklart också dyrare.
I behållare skall inskjutande röranslutningar undvikas. Röranslutningar bör placeras i hörn eller diagonalt, annars kan inte behållaren tömmas på zink.